Raseborgs stadsbibliotek

Kyligt bland böckerna

2012-02-05T23:39:00.000-08:00

Ännu ett bevis på att något är fel i biblioteksbyggnaden: det är kallt. På vissa ställen i huset var temperaturen så låg som 8 grader när personalen kom på jobb i morse, med hjälp av värmefläktar har det blivit lite varmare åtminstone vid betjäningsdisken. Besökare rekommenderas hålla ytterkläderna på.

Renoveringsbehov också i Karis

2012-02-04T00:00:00.000-08:00

Även Karis bibilotek har problem med dålig luft och vattenskador. Ventilationen ska ses över och vi hoppas på en förbättring.

Nu var det hänt

2012-02-03T02:32:00.000-08:00

En av hyllorna, som vi en längre tid varit oroliga för, rasade ihop häromdagen. Ett tecken på att renovering och nya hyllor verkligen kommer i grevens tid.

Renoveringsbehovet

2012-01-30T00:39:00.000-08:00

Förutom brister i inomhusluften i Ekenäs bibliotek finns det också ett synligt behov av renovering.

Hyllorna får dock göra tjänst en tid till...

...liksom stolarna.

Vi ser fram emot en trivsammare miljö för både kunder och personal efter renoveringen, som påbörjas i höst.

Ekenäs bibliotek flyttar i sommar

2012-01-24T02:50:00.000-08:00

Det är spännande tider på Ekenäs bibliotek när renoveringen av bibliotekshuset ska börja till hösten. Under renoveringen kommer verksamheten att vara flyttad till gamla seminariets huvudbyggnad på Novia-området. Förberedelserna inför flytten pågår redan för fullt, och vi kommer att följa med dem här på bloggen under våren och sommaren.

Först gick vi och bekantade oss med de nya utrymmena, som är lite mindre än de biblioteket har nu, men charmiga och trevliga.

Ingången kommer att förses med ramp så att alla kan komma in.

Korridoren är luftig med högt i tak

Klassrummen kommer att tömmas för att ge plats åt bokhyllor.

I festsalen ryms mycket böcker.

Det så kallade traditionsrummet blir tidningsläsesal.

Nu är alltså lokalen klar, återstår själva flytten och det är sannerligen inget litet projekt.

Raseborgares tankar om biblioteket: Matts Blomqvist

2010-12-21T02:52:00.000-08:00

Raseborgares tankar om biblioteket: Tuulia Aho

2010-11-15T02:57:00.000-08:00

Raseborgares tankar om biblioteket: Johan Nylund

2010-10-20T05:13:00.000-07:00

Raseborgares tankar om biblioteket: Berndt Arell

2010-09-14T08:13:00.000-07:00

Finlands biblioteksförening fyller 100 år i år och för att fira det har Raseborgs stadsbibliotek bett några människor som antingen är bosatta i Raseborg eller annars har anknytning till staden skriva ner sina åsikter och tankar om biblioteket. Intressanta personer ska intervjuas här en gång per månad till slutet av året.

Berndt Arell är född i Ekenäs och är en känd konstvetare. Han har tidigare arbetat som chef för Helsingfors stads konstmuseum och för museet för samtidskonst Kiasma i Helsingfors. Våren 2010 tillträdde Arell som direktör för Svenska Kulturfonden.

Här Arells tankar om bibliotek:

Några siffror följer nog en mänska livet ut. Till dem hör avgjort det första bibliotekskortets nummer - mitt var 11994. Hundratals, om inte tusentals gånger har jag skrivit det på de smala korten som fanns längst bak i varje bok, i en liten pappersficka.

Mitt bibliotek, Ekenäs stadsbibliotek var ett uråldrigt trähus, knarrande golv och trångt mellan hyllorna, men en oslagbar stämning. Det rådde en gammaldags, klar indelning mellan barn-, ungdoms- och vuxenavdelning, för att inte nämna det långa tidningsläsebordet och referensbiblioteket.

Seminariets folkskola som jag gick i hjälpte mig nog med att erövra även vuxenavdelningarna. Vår lärare berättade om olika möjligheter i biblioteket och särskilt minns jag en uppmaning att fråga efter en medeltida handskrift. Det lät spännande för en liten historiskt intresserad gosse. Jag tågade upp till biblioteket och frågade blygt efter denna skatt. Bibliotekarien Rurik Rancken höjde kanske på ögonbrynen, men tågade med mig till referensrummet (där jag aldrig varit) och tog fram det inramade bladet, som förvarades bakom en stol (skyddad för dagsljus!). Nästa gång var det lättare både att fråga om sådant man funderade över - och att gå längst in i det spännande referensrummet, där fanns spännande böcker! Jag var nio då. Sedan dess rörde jag mig ganska fritt i hela huset.

På 1960-talet var det emellertid nog underförstått att barn lånar barnböcker och vuxna "vuxenböcker", men gränsen var flytande. Snart lärde jag mig också att använda kartoteket, tusentals små kort ordnade enligt innehåll, mycket praktiskt för en liten användare. Jag besökte nog biblioteket varje vecka, minst.

Naturligt flyttade jag mig från barnhörnet, via ungdomsavdelningen till den minsta salen, där "allt" fanns. Under mellanskoltiden upptäckte jag den finska avdelningen, och där var ungdomsserien "Kontakti". Det var nog min första kontakt med finskspråkig litteratur. Finsk kultur var annars inte särskilt närvarande i Ekenäs då.

När min aptit växte och bibliotekets samlingar inte räckte till insåg jag att det fanns något som heter fjärrlån. Den första boken jag lånade på det sättet var Topelius rikt illustrerade En resa i Finland 1844. Den var förstås inte avsedd för hemlån. Jag minns väl den stunden när jag kom för att fråga om boken hade kommit och hur Monica Grabber strålande berättade att "visst finns den här - och den är helt fantastisk, vi har alla beundrat den!" Tillsammans bläddrade vi en stund i den innan jag fördjupade mig i texterna, ett fint minne! Då var jag 15 år.

Snart flyttade jag till Åbo, studieorten, och fick tillgång till andra bibliotek. Akademibiblioteket och Universitetsbiblioteket blev förstås välkända, men jag skaffade också genast ett lånekort till Åbo stadsbibliotek. Under åren hade också Västanfjärds och Hangös bibliotek blivit välkända, dels genom sommarjobb, dels som sommargäst hos farföräldrarna. Biblioteket har alltid varit en naturlig, integrerad del av mig. Fortfarande söker jag upp det på orter jag besöker, väl medveten om att det är en tillförlitlig spegel av det omgivande samhället.

Biblioteket som samhällsbärande institution kan väl inte överskattas. Ingen annan offentligt finansierad verksamhet erbjuder, på lika villkor för alla, den fantastiska mängden av konst (skönlitteratur) och kunskap (facklitteratur). Biblioteket har, och det är väldokumenterat, varit en kunskapsväg för många, visat på vägar som kanske inte annars hade öppnat sig. Världar som annars inte varit tillgängliga synliggjordes genom biblioteket. Kanske var det här tydligare tidigare, när utbildningsvägarna inte var så utbyggda eller öppna endast för dem som kunde betala. Mindre viktiga är biblioteken ändå inte idag. De fungerar, vill jag tro, som samma inkörsport som de alltid gjort. Därför oroar mig all diskussion om att avgiftsbelägga bibliotekstjänster, indragningar av filialbibliotek och minskade resurser för inköp.

Om man känner ett samhällsansvar som politiker och påverkare har jag svårt att se att man, med hållbara argument, försvarar en försvagning av just den här sektorn. Den är gränsöverskridande på många sätt, det kan inte hänföras till enbart "kultur" eller "bildning", tvärtom tangerar den alla samhällsektorer. Den ständigt växande vårdsektorn har även den i biblioteksverksamheten många möjligheter till förebyggande, hälsofrämjande verksamheter. I den kunskapsmassa som finns samlad i ett bibliotek, möter vi alla aspekter på vårt samhälle - det finns inget bättre skyltfönster för mänskor med utländsk bakgrund än biblioteket.

Den låga tröskel som verksamheten av hävd kan uppvisa möjliggör även den basverksamheten tangerande verksamheten. Ett stads/kommunbibliotek måste nog uppfattas som en av vårt samhälles mest demokratiska verksamheter och det förpliktar alla att försäkra verksamheten rimliga resurser att upprätthålla och utveckla den.

Raseborgares tankar om biblioteket: Taavi Soininvaara

2010-08-16T00:17:00.000-07:00

Raseborgares tankar om biblioteket: Ralf Friberg

2010-07-09T02:58:00.001-07:00

Finlands biblioteksförening fyller 100 år i år och för att fira det har Raseborgs stadsbibliotek bett några människor som antingen är bosätta i Raseborg eller annars har anknytning till staden skriva ner sina åsikter och tankar om biblioteket. Intressanta personer ska intervjuas här en gång per månad till slutet av året.

Ralf Friberg är ordförande för bildningsnämnden sektion för kultur och museer i Raseborg. Han är också journalist, ambassadör och f.d. riksdagsman.

1. Vad betyder biblioteket för dig?

Biblioteket betyder för mig en otrolig stor resurs. Biblioteket sviker aldrig och kan hjälpa mig i hög grad. Detta har skett otaliga gånger undet mitt liv. Sedan tonåren har jag biblioteket att tacka för min färdighet i engelska. T.ex. jag läste böcker av P.G. Wodehouse i original.

2. Hur ofta besöker du biblioteket?

I dag besöker jag biblioteket kanske ett dussin gånger om året. Då Ekenäs bibliotek också har en uppskattad och livligt anlitad utställningssal blir kontakten regelbunden. Som ordförande i sektionen för kultur och museer i Raseborg ombeds jag ofta hålla anföranden där.

3. Behövs biblioteken?

Biblioteket är en livsnödvändighet i vårt samhälle. Under tider av ekonomisk kris erbjuder biblioteket en gratis service av stor betydelse för besökarnas andliga hälsa. Jag motsätter mig in i det sista varje försök att skära ned biblioteksanslag.

4. Hurudant tycker du biblioteket borde vara i framtiden?

Redan nu är ett modernt bibliotek ett centrum av kommunikationsteknologi av största betydelse. jag hoppas utbildningen av bibliotekarier håller jämna steg med den snabba utvecklingen. Någon form av interaktivitet kommer att behövas. Kanske bibliotekarien blir själasörjare för ungdomar och pensionärer?

5. Tack för intervjun. Lägg till vad du vill - ordet är fritt!

I betydelse jämställer jag biblioteken med medborgarinstituten. Jag hyser en stor tacksamhetsskuld till bägge institutionerna. De väckte och stärkte mitt kulturintresse och bidrog på ett avgörande sätt till min utveckling som tänkande människa. De t.o.m. skapade en del av förutsättningarna för att jag kunde uppnå en rimlig framgång i livet och arbetet.

Raseborgares tankar om biblioteket: Matias Jungar

2010-06-15T02:19:00.000-07:00

Finlands biblioteksförening fyller 100 år i år och för att fira det har Raseborgs stadsbibliotek bett några personer som antingen är bosätta i Raseborg eller annars har anknytning till staden skriva ner sina åsikter och tankar om biblioteket. Intressanta personer ska intervjuas här en gång per månad till slutet av året.

Matias Jungar bor i Vasa med sin familj. Han har varit sommargäst i Ekenäs i många år. Matias är kanske bäst känd som genom Fst5-programmet Strömsö.

1. Vad betyder biblioteket för dig?

Avkoppling. Tycker att den finns en speciell stämning som är gemensam för alla bibliotek jag har besökt. Det är lite som att gå in i en kyrka men biblioteket ger annan sorts näring. Folk är ofta väldigt harmoniska i bibban vilket jag tror beror på att det är icke kommersiell värld.

2. Hur ofta besöker du biblioteket?

Minst en gång i månaden då jag letar nya böcker tillsammans med mina barn. Vi har en bibbalåda hemma i Vasa i vardagsrummet som alltid är full med böcker. Åt mig själv köper jag ofta böcker eftersom jag helst läser nyutgivet. I Ekenäs hör bibban till ett av våra sommarnöjen. Sommartid är lästid för hela familjen och konsumtionen är rekordhög just då. Uppskattar speciellt barnboksutbudet i Ekenäs.

3. Behövs biblioteken?

Absolut. För demokrati för folkbildning och för att göra kvalitetslitteratur tillgänglig för alla. Det är en serviceform jag gärna betalar skatt för.

4. Hurudant tycker du biblioteket borde vara i framtiden?

Det viktiga är förstås att följa med i den tekniska utvecklingen och erbjuda tjänster i den form vi kunder vill ha dem. Tycker att den icke kommersiella oasbiten skulle kunna utvecklas ännu mer i biblioteken. Varför inte flere biblioteksoaser på ställen där folk hela tiden rör sig och har tid att titta in. Typ järnvägsstationer, flygplatser. Glad att många bibliotek har hittat till shoppingsentra. Där behövs dom allra mest.

Raseborgares tankar om biblioteket: Kaj Kunnas

2010-05-24T03:42:00.000-07:00

1. Vad betyder biblioteket för dig?

För mig betyder biblioteket kollektivt ansvar för allmänbildningen och rättvisan.

2. Hur ofta besöker du biblioteket?

Personligen besöker jag biblioteket kanske tio gånger per år. Men varje vecka använder någon i familjen (fyra personer) biblioteket.

3. Behövs biblioteken?

Bibliotek är kännetecknande för bildningssamhället.

4. Hurudant tycker du biblioteket borde vara i framtiden?

Med skattemedel finansierad gratis institution. En lugn plats för information, kultur och bildning.

5. Tack för intervjun. Lägg till vad du vill - ordet är fritt!

Vanhanen, Katainen och co : Dra för h.....e inte in biblioteken!!!

Raseborgares tankar om biblioteket: Maarit Feldt-Ranta

2010-04-14T06:16:00.000-07:00

Finlands biblioteksförening fyller 100 år i år och för att fira det har Raseborgs stadsbibliotek bett några personer som antingen är bosätta i Raseborg eller annars har anknytning till staden skriva ner sina åsikter och tankar om biblioteket.

Maarit Feldt-Ranta, riksdagsledamot bosatt i Karis, inleder intervjuserien.

1. Vad betyder biblioteket för dig?

Sedan barnsben har jag använt biblioteket flitigt. Möjligheten att kunna låna böcker, tidningar och musik gratis var en mycket viktig sak i mitt barndomshem. Biblioteksbesöken lärde mig att älska böcker och läsning. Biblioteket ger människor jämlika möjligheter att få kunskap, njuta av böcker och skaffa sig bildning.

2. När besökte du senast biblioteket? Vad hittade du?

Jag besökte Karis bibliotek strax före påsk att läsa sådana tidningar, som jag inte prenumererar på. Där träffade jag min systerdotter och hennes skolkamrater, som hade kommit till biblioteket efter skolan för att fördriva tiden och läsa böcker.

3. Behövs biblioteken?

Absolut. Biblioteket utgör en viktig offentlig service för stadens invånare. Alla erbjuds en jämlik möjlighet att läsa tidningar, låna böcker och t ex lyssna på musik. Vi behöver också i fortsättningen platser där man i gemensamma utrymmen kan vistas och sysselsätta sig med det man är intresserad av.

4. Hurudant tycker du biblioteket borde vara i framtiden?

Biblioteket har följt med sin tid väl och utvecklats efterhand så att det nu finns it-tjänster och digitalt material. Jag tycker det är bra om biblioteket också i fortsättningen kan vara ett ställe där stadens invånare kan söka information eller förströelse och där man kan studera, koppla av eller fördriva tiden.

5. Tack för intervjun. Lägg till vad du vill - ordet är fritt!

Lyckönskningar till 100-åriga Finlands biblioteksförening! Lycka och välgång också till biblioteken i Raseborg!